Vad kan jag göra?

VAd kan jag göra?

Hur vet jag om jag eller mina nära och kära har ADHD

Här är några vanliga egenskaper som kan indikera ADHD:
– Svårigheter att koncentrera sig och upprätthålla uppmärksamhet.
– Lätt distraherad och glömsk i vardagen.
– Problem med att organisera uppgifter och hålla ordning.
– Rastlöshet och svårigheter att sitta stilla.
– Impulsivt beteende, som att avbryta andra eller ta snabba beslut utan att tänka efter.
– Svårt att fullfölja uppgifter eller projekt.
– Ofta dagdrömmande eller “förlorad i tankarna.”
– Känsla av att vara överväldigad eller stressad av många uppgifter samtidigt.
– Oförmåga att vänta på sin tur eller känsla av otålighet.

Alternativ

Hur kan man få hjälp? Vad finns det för alternativ och hur går det till?

För att få hjälp med ADHD finns flera alternativ

Primärvård: Börja med att kontakta din vårdcentral. De kan göra en initial bedömning och hänvisa dig vidare för en utredning om det behövs.

Specialistmottagning: Om primärvården bedömer det nödvändigt, kan de remittera dig till en specialistmottagning inom psykiatri eller neuropsykiatri för en mer omfattande utredning.

Privat utredning: Det finns också möjlighet att göra en ADHD-utredning privat. Detta kan gå snabbare men innebär oftast en kostnad.

Skolhälsovård (för barn och ungdomar): Skolhälsovården kan initiera en utredning och erbjuda stöd i skolan om man misstänker ADHD hos ett barn.

Behandling: Efter diagnos kan behandling erbjudas, inklusive medicinering, terapi, och anpassade strategier för att hantera symtom och förbättra vardagen.

Gör det själv: Många läser på och hittar relevanta verktyg för att själv anpassa vardagen.

utredning

Hur går en ADHD-utredning till?

Här är de vanligaste momenten och aktörerna i en ADHD-utredning;

Initial kontakt: Du börjar ofta med att kontakta vårdcentralen, skolhälsovården eller en specialistmottagning för att uttrycka dina misstankar om ADHD.

Anamnes och intervju: En läkare eller psykolog genomför en detaljerad intervju för att samla information om dina symtom, utveckling, och familjehistoria.

Frågeformulär och bedömningsverktyg: Du fyller i standardiserade frågeformulär och skalor som hjälper till att utvärdera dina symtom och deras påverkan i olika delar av livet.

Insamling av information från närstående: För barn kan detta innebära att samla in observationer från föräldrar och lärare för att få en bredare bild av beteendet i olika miljöer.

Medicinsk undersökning: En läkare kan genomföra en fysisk undersökning eller beställa tester för att utesluta andra medicinska eller psykologiska tillstånd som kan orsaka liknande symtom.

Sammanställning och diagnos: En specialist, ofta en psykiater eller neuropsykiater, analyserar all insamlad information och ställer en diagnos baserat på kriterierna.

Återkoppling och behandlingsplan: Du får återkoppling om utredningens resultat och tillsammans med vårdgivaren diskuteras möjliga behandlingsalternativ, såsom medicinering, terapi och strategier för att hantera symtomen.

Denna process kan variera något beroende på individuella behov och vilken vårdgivare som ansvarar för utredningen.

Behandling

Hur ser en behandling ut och vad kan jag förvänta mig?

Här är en kortfattad lista över hur behandlingen av ADHD ofta ser ut efter att diagnosen är klar;

Medicinsk behandling:
Centralstimulerande läkemedel: Förbättrar koncentration och minskar hyperaktivitet och impulsivitet.
Icke-centralstimulerande läkemedel: Alternativ för de som inte svarar bra på centralstimulerande medel eller har biverkningar.

Psykologisk behandling:
Kognitiv beteendeterapi (KBT): Hjälper till att utveckla strategier för att hantera symtom, minska stress och förbättra beteende och tankemönster.
Coaching: Praktiskt stöd och strategier för att organisera vardagen, tidshantering och målsättning.

Psykosocialt stöd:
Anpassningar i skola eller arbete: Stöd och verktyg för att bättre hantera krav i skola eller på arbetsplatsen.
Föräldrautbildning (för barn med ADHD): Ger föräldrar strategier för att stödja sina barn och hantera utmaningar.

Livsstilsförändringar:
Träning och kost: Regelbunden fysisk aktivitet och hälsosam kost kan bidra till att förbättra symtom.
Rutiner och struktur: Etablering av fasta rutiner och användning av hjälpmedel som kalendrar eller påminnelser för att organisera vardagen.

Uppföljning och justering:
Regelbunden uppföljning med läkare eller psykolog för att justera behandlingen
och säkerställa bästa möjliga resultat.

Vad blir oftast utfallet av behandling?
Många personer med ADHD upplever betydande förbättringar i sin förmåga att hantera vardagen, minska symtomen och förbättra sitt välmående. Behandlingen kan göra det lättare att lyckas i skola, arbete och relationer, men det är ofta en process där anpassningar kan behöva göras över tid.